Grustaget i Göteborgs Tingsrätt

 

Rättegången mot poliserna från insatsen på Schillerska under Göteborgshändelserna 2001 är slut. Sällan har jag upplevt en mer bedrövlig tillställning.Vuxna människor, ledande poliser, ja flera av Sveriges högsta polisbefäl har suttit i rätten och skyllt på varandra. Inställningen har varit:

 

Ansvar? Jag? Inte! Jag har inget ansvar. Det var han där borta som gjorde det!

 

De högsta polisbefälen från Göteborg, Håkan Jaldung, Peter Jigström och Lars Berg skyller på Nationella Insatsstyrkans befäl. Dessa, Bertil Olofsson och Peter Eriksson, säger i sin tur att de minsann inte hade något ansvar, de har aldrig något ansvar. De utför bara order.

 

Inte heller de tilltalade anser att de har ansvar, självklart inte tycker de, vi lydde ju bara order. Det var inte vi som var elaka säger de, det är i själva verket oss det är synd om, det är demonstranternas fel alltihop, de kastade ju sten på oss dagarna innan. Vi gjorde rätt hela tiden, inget fel har begåtts, inget brott har begåtts, inget ansvar har vi heller. Vi lydde bara order. Vi var trötta, det var inte jag, det var nån annan. Så där har det låtit i rätten. Men om inget fel har begåtts, varför vågar ingen ta på sig något ansvar?

 

Alla skyller också på den extrema hotbilden. Men varför hade inte poliserna skottsäkra västar, varför hade de inga hjälmar, varför gick man runt och småpratade?

 

Kanske därför att de visste att den extrema hotbilden inte var sann. Att vi på skolan inte kastat sten på dem några dagar tidigare. Att vi inte var några tyska terrorister. Ju längre rättegången pågått har det alltmer sett ut som om polisen tog tillfället i akt att hämnas. En hämnd för att de fått stenar på sig dagarna innan. Men, borde inte poliser stå över så simpla motiv, borde inte poliser avstå från att låta sin frustration och sitt hämndbegär gå ut över totalt oskyldiga människor? Har vi inte rätt att kräva att polisen uppför sig korrekt, även i pressade lägen? Det är väl det vi betalar polisen för.

 

Poliserna och deras befäl är patetiska när de skyller ifrån sig. Ja värre än så. De påminner om nazistiska lägervakter i Auschwitz. Vi lydde bara order säger de alla i kör. Order som ingen tycks vilja ta ansvar för, order som ingen tycks ha gett, som ingen säger sig vara ansvarig för. Jag utsåg Bertil Olofsson till ansvarig säger Håkan Jaldung. Jag känner inte till det och det är en lögn säger Bertil Olofsson. Det var Peter Eriksson från Nationella Insatstyrkan som är ansvarig säger flera av de åtalade Det var Mikael Gleerup som var chef säger några vittnen. Röran är total. Ingen var ansvarig, alla lydde bara order, alla skyller från sig. Och det var det ju inte oss som låg på marken det var synd om, vi fick ju skylla oss själva. Det var ju poliserna det var synd om. Tänk om vi som låg på marken skjutit dom.

 

Men verkligheten var inte som poliserna säger, verkligheten var att det var vi på marken som hotades med vapen och tillmälen. Verkligheten var att det var vi på marken som var rädda, inte poliserna. Och det är detta som är så skrämmande. Poliserna var utrustade med dödliga vapen men de anser sig själva vara helt ansvarslösa, helt utan ansvar. Nån annan var ansvarig. Jag tycker detta liknar barn i en sandlåda, fast med sandlådan förvandlad till ett grustag där de inblandade poliserna använder dumprar för att kasta hela lass med grus på varandra.

 

Det är helt oacceptabelt att människor med sådan brist på ansvarstagande som poliserna uppvisar i rättegången ska ha tillgång på dödliga vapen. För att bära vapen bör man väl trots allt kunna ta lite ansvar för sitt handlande. Och det är helt oacceptabelt att människor som inte tar något ansvar sitter på positioner inom polisen där ansvarstagande faktiskt krävs. Det är rent ut sagt farligt, farligt för Sveriges medborgare och farligt för demokratin.

 

Anders Svensson